


Karin Thapper och Stefan Sjöqvist
Regeringen har lämnat lagrådsremiss på "En ny gymnasieskola. I denna tydliggörs gymnasieskolans roll som kompetensförsörjare och den betonar även vikten av kvalitet och samverkan med arbetslivet och högskolan, något som Teknikföretagen välkomnar.
- Bland regeringens förslag noterar vi med glädje att vi fått gehör för våra synpunkter när det gäller möjlighet till gymnasieingenjörsutbildning på Teknikprogrammet samt att elever på yrkesprogrammen ska kunna läsa upp till 300 poäng extra, säger Karin Thapper, utbildningsexpert på Teknikföretagen.
Antagningskrav utreds vidare
Det finns dock orostecken. Ett är att det i lagrådsremissen föreslås att antagningskraven på yrkesutbildningarna ska utredas vidare vilket innebär att dagens krav kvarstår tillsvidare samtidigt som kraven höjs för högskoleförberedande program.
- Det är lika viktigt att eleverna får klart för sig vad som krävs för att klara ett yrkesföreberedande program som för ett högskoleförberedande. Att sätta kraven för lågt bara för att grundskolan inte klarar sitt uppdrag gynnar ingen, i synnerhet inte eleven, säger Karin Thapper.
Viktigt att fortsätta utveckla Teknikcollege
- Många som arbetat hårt för att bli Teknikcollege har känt oro inför kommande gymnasieproposition. Vi konstaterar att det tveklöst finns fortsatta möjligheter att utveckla Teknikcollege och att de 300 extra poängen nu tydliggörs i systemet. Teknikcollege har hittills visat sig vara oerhört viktigt inte minst för att industrin inte har tid att vänta på rikspolitikens förslag på förändringar. Teknikcollege utgår från att det krävs handling här och nu, avslutar Karin Thapper.
Vad tycker Du?
- Visst det finns ett och annat som vi från IF Metall hade önskat som inte finns med i regeringens förslag. Men mitt stora huvudintryck är att det är svårt bedöma vart reformen tar vägen. Många nyckelfrågor är skjutna på framtiden. Vi behöver fortsätta följa hur det blir med programmens närmare utformningar, yrkeselevernas faktiska rätt att kunna välja ytterligare teorikurser, upplägget för APU, antagningsregler till yrkesprogrammen och hur det 4:e tekniska året ska se ut.
Hur ser Du på våra Teknikcollege möjligheter att möta framtiden?
- Jag vet att det finns en osäkerhet runt om i landet. Jag tror också att Teknikcollege riksförening behöver hitta en väg att lyssna av TC-regionernas olika funderingar. Samtidigt tycker jag att få skolor är bättre rustade att möta framtiden än våra Teknikcollege. Jag är övertygad om att Teknikcollege har goda förutsättningar att möta reformen. Det starka samarbetet, lokalt och regionalt, ger en bra grund för att få statens okej att få fortsätta med bra fungerande lokalt utformade eller specialinriktade program. Bättre än andra klarar våra Teknikcollege att ge eleverna på yrkesprogrammen en reell möjlighet att bygga på med matte, engelska och svenska för att vara bättre rustade i arbetslivet och för vidareutbildning. Det finns lysande Teknikprogram där aktivt arbete på varje enskild skola ger elever utbildning för både jobb och högskolestudier.
Hur ser du på det fortsatta arbetet?
- Det viktiga nu är det fortsatta arbetet som kommer att ske för att mer i detalj ta fram utbildningarnas faktiska innehåll. Staten måste också snabbt se till att rigga en organisation för att existerande TC-utbildningar snabbt och tryggt kan fasas in i det som år 2011 ska bli den nya gymnasieskolan. Jag hoppas att staten direkt bjuder in Teknikcollege att delta i det fortsatta arbetet. Värdefulla erfarenheter finns hos lärare, aktiva i arbetslivet, skolledare och elever som går på Teknikcollege. Så om jag fick bestämma skulle Teknikcollege bli en viktig partner i utformningen av framtidens gymnasieskola. Det enskilt största som skett inom gymnasieskolans område det senaste decenniet är ju trots allt Teknikcollege och det jordnära utvecklingsarbete som sker i våra 20 TC-regioner, Avslutar Stefan Sjöquist
