Nya gymnasieskolan, hot eller möjlighet?

Många betydelsefulla ord lades fram om Teknikcollege vid ett välbesökt seminarium under Almedalsveckan. Det handlade bland annat om TC's betydelse för dagens industri och att TC kan erbjuda praktikår för att undvika ungdomsarbetslöshet. Inga förändringar ska ske när det gäller den arbetsplatsförankrade utbildningen, meddelade statssekreteraren.

Den 1 juli var Riksföreningen Teknikcollege Sverige inbjudna av IF Metall och Teknikföretagen att medverka under ett lunchseminarium r Almedalsveckan. Seminariet hade titeln " Nya gymnasieskolan, hot eller möjlighet?". Trots eftermiddagsregn var det ett välbesökt seminarium med ca 100 gäster.

Anders Narvinger , vd Teknikföretagen inledde med beskriva den betydelse som Teknikcollege har för dagens industri och betonade vikten av att fortsätta satsa på teknikutbildningar, även de längre ingenjörsutbildningarna.
- Den nya gymnasieskolan ställer mer krav och ställer sig positiva till kvalitetsfrågor och det är sådant som vi vill höra, säger Anders Narvinger.

Stefan Löfven, ordförande IF Metall poängterade att ungdomarna måste få den kompetens som företagen efterlyser och att det var ur missnöjet med gymnasieskolan som Teknikcollege föddes. Han pratade också om lösningar som Teknikcollege innebär för ungdomsarbetslösheten.
- Vi har en social bomb som tickar, i form av ungdomsarbetslösheten och vi måste desarmera den bomben. Vi vill också att konceptet ska sträcka sig längre än till bara teknik. Vi vill erbjuda ett praktikår efter TC, direkt, så att ungdomarna slipper gå arbetslösa. Det ska inte vara nån statlig lön, eller nån halverad lön. Vi ska inte heller ta bort LAS-reglerna, det är respektlöst, avslutade Stefan Löfven.

Panelen

Adela Martinovic från Teknikcollege förklarade på vilket sätt Sveriges industri- och teknikföretag, kommuner, utbildningsanordnare, lärare och studenter gynnas av att vara med i Tekinikcollege. Hon redogjorde också för det arbete som TC-regionerna har lagt ned för att marknadsföra utbildningarna och öka antalet kvinnliga sökanden.
- Näringslivet finns med i de regionala styrgrupperna och säkerställer kvalitetskraven. De gynnas genom att de når sin arbetskraft och kan även kompetensutveckla sin egen personal. Eftersom alla är med och påverkar är TC ett win-win-koncept för alla, berättar Adela.

Bertil Åhnberg som är ordförande för Teknikcollege Sverige uttalade sig om kommunernas uppvaknande vad det gäller att tillgodose industrins krav och behov:
- Kommunerna har sett att det är viktigt för dem att erbjuda de utbildningar som verkligen behövs annars har de inte kvar någon industri i framtiden.

Han pratade om den betydelsefulla rollen som lärarna har i arbetet med TC:
- Lärarna brinner för frågan eftersom det finns en automatisk arbetskoppling inbyggd i utbildningen. Vi vill skapa teoretiska praktiker och praktiska teoretiker, avslutar Åhnberg.

I den debatt som följde och som leddes av moderatorn Staffan Dopping framkom flera kloka och några lovande ord om att den nya gymnasieskolan kunde vara en möjlighet och inte ett hot för Teknikcollege.

Kristina Johansson, Teknikcollege Hällefors uttalade sig i debatten:
- Vi är tacksamma för att TF och IF Metall gått in och ställt krav, det gör att näringslivet garanterar elevernas framtida arbetsplatser. TC garanterar statusen och kvalitén på våra utbildningar. Till företagen skulle jag vilja säga att inte sänka antalet veckor som ungdomarna är ute på arbetsplatspraktik!

Sune Karlsson, vd IUC och ordförande TC Östergötland:
- Vi har tidigare pratat "om" varandra, TC har tvingat fram dialog "med" varandra. Jag är tveksam till en alltför stor uppdelning mellan yrkes- och teoretiska program. Rollerna går mer och mer i varandra. Industrin jobbar numera så mycket gemensamt så vi ska inte dela upp utbildningarna alltför mycket. Vi har en komplex industri idag, de lätta, enkla industrijobben finns inte längre. Förleds inte att tro att de praktiska utbildningarna inte ska vara teoretiska.

Stefan Skimutis, undervisningsråd Skolverket :
- Ungdomar gör rationella val. Ges man möjlighet att komma ut i arbetslivet tar man den chansen. Ungdomarna väljer yrken där det finns jobb. Skapar vi förutsättningarna för ungdomarna, kommer så kommer de.

Helena Dyrssen, statssekreterare i statsrådsberedningen fick det avslutande ordet där hon intygade om att inga förändringar skulle ske när det gällde den arbetsplatsförankrade utbildningen.