Ingen lågkonjunktur för Teknikcollegesatsningen

(Debattartikel i svenska dagstidningar 2010-03-11)

Inom några år kommer över en halv miljon människor att uppnå pensionsålder. Samtidigt blir antalet unga färre; Om två år påbörjar 88 000 ungdomar sina gymnasiestudier. Det är 30 procent färre än 2006!

Företag som då tagit sig igenom krisen kommer att möta hård konkurrens om de unga. Strukturomvandlingen ställer krav på effektivisering och specialisering. Det kräver svar på frågan vad det är som företaget ska vara bäst på, vilka är våra konkurrensfördelar?

Den tekniska utvecklingen innebär att maskiner och utrustning kan köpas var som helst i världen och råvaror prissätts globalt. Så vad är det egentligen Sverige ska konkurrera med? De flesta företag är eniga om att svensk industris stora konkurrensfördel är, och kommer vara, anställda som med hög kompetens.

Men kraven på dem som arbetar i industrin kommer att öka ännu mer En skicklig yrkesman/kvinna måste kunna sitt yrke väl men också utveckla nya förmågor som exempelvis att både att arbeta självständigt och tillsammans med andra i team. Språk blir allt viktigare och det kommer att krävas en helhetsförståelse för hur företaget fungerar. Industrin behöver medarbetare som genom effektiva arbetssätt och smarta lösningar skapar produkter av hög kvalitet. Då når vi den högre produktivitet som är nödvändig för att klara konkurrensen.

Med ungdomars bild av industrin i dag är risken stor att företagen får svårt att hitta personer med "rätt kompetens" när det vänder.

Vi försöker från fack och arbetsgivare ligga steget före med satsningen på Teknikcollege. Det arbetet inleddes i lågkonjunkturen i början på 2000-talet och fick bra skjuts av den högkonjunktur som sedan följde. Vi är mycket stolta över att hittills 23 regioner valt att samverka med företag som engagerar sig i utbildningar på olika nivåer.

Detta på ett sätt som många tidigare inte trodde var omöjligt. Vi har brutit igenom vallen mellan företagen och kommunerna

Med de utmaningar som väntar och med en ny gymnasiereform, framför oss finns ingen tid att tappa fart och engagemang i detta arbete. Det tar tid att utbilda industrins framtida medarbetare och det krävs kontinuitet och långsiktighet.

Därför måste man fortsätta att prioritera Teknikcollege på olika nivåer genom satsningar på det nya industritekniska programmet satsning på kvalitet och nära samverkan lägger en bra grund för det nya industritekniska programmet och införandet av gymnasieingenjörsexamen på teknikprogrammet. Det är resurskrävande program, men den kanske viktigaste näringspolitiska åtgärder som kan göras på lokal och regional nivå. Det är politikernas och företagens gemensamma ansvar att säkerställa det som hittills skapats med Teknikcollege.

Det är nu mer angeläget än någonsin att visa att industrin är en framtidsbransch genom att ta emot unga på praktikplatser, sommarjobb examensarbete etcetera. Den entusiasm och det engagemang som kommit fram i arbetet med Teknikcollege måste bära även genom en lågkonjunktur, annars är risken stor att de unga försvinner till andra branscher.

Just nu är arbetstagare och arbetsgivare inom industrin mitt inne i en avtalsrörelse där skillnaderna i åsikter ofta lyfts fram. Men när det gäller kompetensförsörjning är vi eniga om vad som måste göras. Satsningen på Teknikcollege kräver en stor arbetsinsats från alla inblandade, inte minst från oss parter på arbetsmarknaden. Men vi är övertygade om att det är rätt väg att gå. Vi har ett gemensamt ansvar att säkerställa det som hittills skapats. Förhoppningsvis visar det sig också att den tid, det engagemang och de resurser vi tillsammans satsat snart ska visa sig vara väl investerade.

Karin Thapper
är ansvarig för utbildningsfrågor inom Teknikföretagen

Josefine Larsson
är utredare inom fackförbundet IF Metall

Debattartikeln går bland annat att läsa i
- Dalarnas tidningar