I Heta Stolen träffar vi företagsledare och anställda inom industri- och teknikbranschen. Vi möter människor som brinner, människor som har skapat något speciellt men framförallt helt vanliga människor, som du och jag. Människor som varje dag bidrar till Sveriges framtid. Låt dig inspireras!

I Heta stolen denna vecka träffar vi Amanda “Mandy” Hermansson som är läraren från Manchester som brinner för teknik, design och är en problemlösare ut i fingerspetsarna. Efter att ha varit en av Englands första kvinnliga lärare inom teknik och design har hon lämnat fotbollsstaden i norr för att undervisa på Ullvigymnasiet i Köping.

Hur kommer det sig? Svaret hittar du i Heta stolen!

Du har en väldigt intressant bakgrund, kan du berätta lite om den?

Jag är född och uppvuxen i Manchester. Under min uppväxt märkte jag att skolan gick igenom många positiva förändringar som jag tyckte om. När det var dags att börja högstadiet introducerades vi för ett nytt ämne som kallades ”design och teknik” och det visade sig vara perfekt för mig för det handlade till stor del om problemlösning. Till en början fanns tyvärr inte detta ämne på särskilt många skolor vilket innebar att jag var tvungen att välja en katolsk skola, och på den skolan gick det enbart killar. Jag var således skolans första tjej att läsa teknik och design, någonsin.

Om vi hoppar ett par år i tiden, hur kommer det sig att du blev tekniklärare?

Efter gymnasiet var jag helt frälst i design och teknik och min dröm var att bli lärare. Jag började med att fördjupa mina kunskaper inom 3D-design i Bristol och Wolverhampton, efter det bestämde jag mig för att bli lärare. Här blev jag en av de första kvinnliga lärarna inom design och teknik i hela England. Detta gjorde mig väldigt eftertraktad, och min uppgift var att gå in i skolvärlden för att ändra den traditionella undervisningen inom metall- och träslöjd till en mer problembaserad undervisning som byggde på innovation. Dessutom fanns det nu en möjlighet för mig att visa att fler tjejer kan arbete med teknik och bli ingenjörer.

Du höll alltså på att rita om teknikundervisnings-kartan i England, hur hamnade du då i Köping?

Jag blev kär – i teknik, men också i en svensk man, haha 🙂
När jag flyttade hit var jag utbildad lärare och i Sverige såg man ett stor behov av teknik på engelska, och det började jag med. När design och teknik också blev ett ämne i den svenska läroplanen fick jag min lärarlegitimation eftersom det var mitt specialistområde.

Vad är det bästa med att vara tekniklärare?

Framtidstänk, att man aldrig stagnerar, man är alltid på jakt efter något innovativt, någon spännande förändring och det är det vad som driver mig. Att arbeta med ungdomar som är så spontana i tanken passar mig perfekt. Att deras idéer kan bli verklighet, den mest konstiga tanke behöver egentligen inte vara konstig utan kan bli verklighet.

Hur märks Teknikcollege av på Ullvigymnasiet?

På väldigt många sätt. Vi har varit Teknikcollegecertifierat länge nu men innan Teknikcollege hade vi som utbildningsanordnare svårt att driva våra visioner och tankar med skolan, men med Teknikcollege i ryggen fick vi en helt annan styrka. Genom att arbeta efter kriterierna såg vi till att säkerställa vår organisation och hela utbildningen. Dessutom är vår kontakt med de lokala företagen mycket stark idag. Ett konkret exempel är att vi kan erbjuda våra studerande sommarjobb, det är väldigt viktigt och kul.

Berätta lite om hur ni arbetar med ämnesintegration, som är din specialitet?

Vi gör det på många olika sätt. Allt från att en lärare arbetar med att integrera två olika ämnen vid samma utbildningstillfälle till att 10 lärare arbetar under en hel termin med gemensamma projekt. Som ett exempel kan jag bara nämna att jag undervisar alltid på engelska, oavsett vilket ämne det handlar om. Vi har också ständigt stora ämnesintegrerande projekt på gång, lärarna träffas och tillsammans spånar över olika projekt och teman som var och en tar med sig till respektive klassrum.