Unik satsning i Skåne! Studerande på gymnasiet får under sommarlovet möjlighet till att gå en praktisk teknikutbildning. Inom Teknikcollege Skåne har Landskrona stad tillsammans med en företagsgrupp i Landskrona tagit fram en variant av teknikprogrammet, kallat Landskronamodellen. Studerande på Allvar Gullstrandgymnasiets erbjuds en extra utbildning, i samverkan med lokala företag, under sommarlovet. Vi fick en pratstund med Björn Åhlander, Teknikföretagen, en av initiativtagarna.

Landskronamodellen – en variant av teknikprogrammet – berätta lite kort om initiativet?

Ett antal företag inom Teknikcollege lokal styrgrupp med den gemensamma nämnaren i en avancerad produktion med skärande bearbetning upplever att de har svårt rekrytera kvalificerade medarbetare till denna. Gymnasieskolan har inte under senare år kunnat genomföra någon CNC-utbildning beroende på svalt intresse från ungdomar att välja denna variant. Skillnaden i behov och utbud ledde till en diskussion mellan företagen om hur vi påverkar och förändrar för att få en förbättring.

Vad är syftet med Landskronamodellen?

Att få engagerade och ambitiösa ungdomar att välja teknikprogrammet.

De studerande kommer att erbjudas en möjlighet att läsa fler kurser – varför är det viktigt?

Vi har utgått från den Teknikvetenskapliga grenen av teknikprogrammet fullt medvetna om att huvuddelen kommer att läsa vidare på teknisk högskola. Men vi vill även att de ska vara direkt anställningsbara efter utbildningen. För att de ska kunna vara anställningsbara i en avancerad produktionsmiljö är det vår uppfattning att innehållet i ett traditionellt program inte räcker till.

Detta koncept är ett resultat av samverkan – hur har denna samverkan sett ut?

Tre företag samt Teknikföretagen har varit engagerade i framtagningen. Det började som en diskussion om problemen med kompetensförsörjningen. Vi kom tidigt fram till att vi ville prova med att arbeta med teknikprogrammet främst med tanke på hur vi ser utvecklingen inom våra företag med tilltagande automatisering och digitalisering vilket i sin tur ställer krav på en större teoretisk grund. Vi bollade våra idéer med rektorn för den lokala gymnasieskolan som gav begränsningen att vi måste bygga på teknikvetenskap då detta var den inriktning som kommunen avsåg erbjuda. Vi skissade på vad vi ville att utbildningen skulle innehålla. I detta arbete var LTH, Lunds Tekniska Högskola, med och hade synpunkter men berättade även med vad de kan bidra med. Därefter skedde en förankring på politisk och förvaltningsnivå. Efter klartecken från förvaltningen skedde en information till föräldrar och elever vilket gav ett stort sök till utbildningen. Nu tar vi fram mer detaljerat vilka kurser vi vill att utbildningen ska innehålla för ett därefter inleda dialog med skolan om de kan tillgodose behoven. Vi är redan nu medvetna om att skolan inte har industrirobotar varvid vi måste kunna ställa sådana till förfogande för utbildningen.

Varför är den här satsningen viktig för det lokala näringslivet?

Vi ser det som ett sätt att stärka konkurrenskraften. En position där vi idag är svaga kan med denna utbildning bli en styrka.